Tänkvärt

I Sverige är det dyrt att tjäna pengar och billigt att spara, det är en enorm skillnad vid en jämförelse.

Ska du tjäna/behålla 100 kr efter skatt så behöver din arbetsgivare eller du som företagare sälja dig själv för ca 375 kronor. (moms, sociala avgifter och inkomstskatt).

Ska du spara 100 kr, så sparar du indirekt skatt också t.ex. moms 20% och om det är en tjänst också inkomstskatt och sociala avgifter. Det betyder att spara 100 kronor så kan staten indirekt finansiera upp till 75% av besparingen.

I den vänstra kolumnen hur mycket behållningen är av en inkomst.

I den högra samma behållning i form av sparande, där det visas hur mycket staten subventionerar/går miste om när du sparar.

Subventionen eller vad staten går miste om varierar beroende på vad det är för något som man sparar. Sparar man in mat är t.ex. matmomspåslag bara 6%och sparar men in bensin så är det olika punktskatter som gör statens subvention/förlorad skatt betydligt högre.

Att arbeta svart eller köpa något svart känner alla till att det är olagligt, men ändå är omfattningen stor i Sverige. Anledningen är främst att skattesituationen helt enkelt gör vinsten stor. Speciellt om man inte blir upptäckt……

Att istället rikta in sig på att spara in olika utgifter däremot är mycket lönsamt och både helt skattefritt och helt lagligt.  Du kan sova gott, leva enligt lagen och du riskerar inte få straffskatt.

Psykologi spara eller förbruka….

En del människor saknar alltid pengar och en del har alltid. Det är enkelt att svara att det beror på inkomst och till viss del är det sant, men det har ännu större betydelse med levnadssätt.

Det upplevs av de flesta som mycket mer positivt att tjäna mer pengar än att spara till sig samma pengar, fast det sista oftast är enklare, nästan inget arbete och rätt genomfört inget speciellt man trots allt får försaka.

Varför vill de flesta göra slut på sina pengar på faktiskt ganska onödiga saker? Förmodligen belöningspsykologi d.v.s. köper du en chokladbit, en dricka en tidning får kroppen/hjärnan en direkt belöning som gillas. För barn kan man se det mer renodlat med t.ex. hur viktigt leksaken från Mc Donalds är.

De flesta familjer anar inte hur stora ekonomiska problem många höginkomsttagare har och det beror förstås alltid på levnadssättet och svårigheten att förändra. Samtidigt finns det många låginkomsttagare som lever mycket väl och har stora besparingar, oftast inte snåla, men omdömesfulla och nästan aldrig spiller pengar i onödan. Skulle en studie göras över välbärgade människor, så kommer det garanterat synas att fokus finns på kostnadsmedvetenhet och inte inkomstmedvetenhet.

Fantastiska ensamstående mammor brukar vara helt enastående ekonomiska och det går ofta inte förstå hur de får sin ekonomi att gå ihop. På samma sätt kan man se i t.ex. U-länder att där är det kvinnor som har ekonomiskt ansvar och förstånd. Män brukar ofta ha högre lön, men de har också oförmågan att ha större onödiga utgifter.  Vidare utan att vetenskapligt kontrollerat det, så är jag övertygad om att betalningsanmärkning, problem med kronofogden etc. är mycket dominerat av män. Det är ändå sällan det ses som nackdel att vara man när pengar lånas… Det verkar därför som ekonomisk psykologigenen av någon anledning är klart överrepresenterad hos kvinnor.

Bland framgångsrika företagare finns det ofta en mycket kostnadsmedveten företagare, som helt enkelt inte behöver belasta sitt företag med så hög lönekostnad och på så sätt lyckas utveckla företaget.

För att klara sig igenom den psykologiska belöningsspärren, så är det bra att resultatet syns. Tex. lägga pengarna från sparande förändringen i en glasburk, enkelt få barnen vara med och förstå. Sedan belöna sig själv och familjen med något alla önskat sig för dessa pengar. Då förstår man på ett bra sätt skillnaden.

TÄNK NU PÅ VARJE UTGIFT, ÄR DEN NÖDVÄNDIG?